Recension av Homiletiskt hantverk

Homiletiskt hantverk. Praktisk handledning för predikan i kyrkoåret av Bo Johanneryd, präst och teologie doktor i kyrkovetenskap, är en praktisk handledning för predikoarbetet. Boken har tre kapitel. I första kapitlet diskuteras predikans art och syfte. Flera möjliga definitioner av predikan redovisas, men Johanneryd erbjuder ingen egen. Från Yngve Brilioth och hans verk ”Predikans historia” hämtar han tre syften med predikan; den har ett liturgiskt, ett exegetiskt och ett profetiskt moment. Därmed menas att predikan har sin plats i gudstjänst och kyrkoår, ska lägga ut texten (framför allt evangeliet) samt tala Guds ord till varje tid och plats. Johanneryd framhåller evangeliets ärende och substans framför den enskilda söndagens tema och synen på texten som enbart inspirationskälla. Han skriver: ”…kyrkoåret handlar inte främst om enskilda ämnen och rubriker. Kyrkoåret är ett Kristusår, dynamiskt uppbyggt kring den andra trosartikelns avgörande punkter” (1). Det får anses vara en viktig poäng. I bokens två andra kapitel ges dels ett antal exempel på predikoarbetet från text till utkast enligt en angiven arbetsprocess, samt en översikt över kyrkoårets söndagar ur ett homiletiskt perspektiv. Sist i boken finns en översikt över annan homiletisk litteratur.

Boken igenom betonar Johanneryd kyrkans dogmer och framhåller utvecklingen av Luthers lilla katekes av år 1878 (2). Han ägnar litet eller inget utrymme åt att analysera nutidssamhället eller att finna kopplingar till den sociala kontexten (samhället församlingen lever i). Begreppet kontextualisering, som vanligtvis innebär en kristen analys av samhället utifrån Bibelläsningen, avser i denna bok predikans förankring i kyrkans dogmer och bekännelse. För det som vanligen kallas kontextualisering använder Johanneryd ordet aktualisering, med hänvisning till en katolsk skrift om Bibeltolkning.

Till bokens förtjänster hör de exempel på predikoarbete som redovisas i kapitel II samt den översikt över kyrkoårets söndagar som redovisas i kapitel III. Däremot upplever jag inte att den ger den direkta handledning som man finner hos andra verk. Kanske är detta en bok för den mer vane predikanten som behöver en kortfattad vägledning. Eftersom den är så pass kortfattad och översiktlig – den omfattar cirka 120 sidor – upplever jag den mer som ett referensverk som man kanske tittar i ganska tidigt i sitt predikoförberedande arbete. Vad jag saknar är en analys av det moderna samhället och dess livsvillkor. Konsumtion, individualism eller andra nutidstendenser berörs inte, vilket är förvånande för en så sent tillkommen bok. Johanneryd är doktrinärt stringent men väver inte in den sociala kontexten, vilket gör att boken känns lite gammalmodig. Boken är utgiven 2012 av GAudete förlag, Helsingborg.

Mattias

 

(1) Johanneryd sid 16.
(2) Det vill säga Luthers lilla katekes med senare tillkomna frågor och svar.

Evangeliets ärende

Är Nisses öl genmodifierad?

FREDAG: RETORIK.

Idag är det meningen att vi ska kika på retoriken i vår predikan. Frågor att ställa är:

• Vilka talar vi för?
• Hur talar de?
• Vad talar de om?

Det brukar sägas – och det säger Wilson också – att man kan föreställa sig en person som sitter i kyrkan och rikta sin predikan till den personen. Det är självklart en fiktiv person, men det kan göra skrivandet lättare än om man tänker sig att tala till alla. Jag tänker mig att jag talar till Nisse. Nisse vaknar lite småtrött på söndagmorgonen efter att ha tittat på Melodifestivalen hela natten. Han brukar inte gå i kyrkan men av nån anledning gör han det ändå. Vad ska jag säga till honom?

                      Vad gäller gårdagens läxa, att hitta ett trouble i vår värld, så har jag tänkt utgå från nyheten att ungerska myndigheter har förstört en GMO-odling tillhörande företaget Monsanto och utifrån detta tala om patentering av livets byggstenar. Jag upplever att detta är något vi behöver om inte omvändas ifrån så i alla fall behandla med bra mycket större etik än vad jag upplever att man gör. Människor leker gud idag. Starka kommersiella krafter experimenterar med gener och vill monopolisera livsmedelsproduktionen i världen. Min personliga upplevelse är att detta kommer att leda till undergång – om inte för världen så för arter och biotoper. Är Nisses öl genmodifierad?

                      Jag missade att skriva det, men det ingick också i gårdagens övning att finna en bild eller berättelse som understryker budskapet. Och under den övning i Bibliodrama som jag skrev om igår så kom jag att tänka på att lära sig simma. Jesus är som en simlärare som är med lärjungarna tills han bedömer att de kan simma själva. Då lämnar han dem men ger dem istället sanningens (eller simningens? :) ande. Vi får se hur jag lyckas väva samman det. Vad vi har nu är i alla fall:

• Textens trouble: det är inte som ni/vi tror
• Predikans trouble: genmodifiering och patentering av utsäde
• Textens grace: Gud ska utgjuta sin ande och rädda dem som tror
• Predikans grace: vi kan rädda oss om vi agerar i tid för att hindra det som håller på att hända

Predikans theme sentence: Gud räddar dem som tror – eller räddar kanske alla genom dem som tror!? De som gör det rätta räddar situationen vilket alla räddas av.

Imorgon ska vi – förutom att kika på mellofinalen – se hur vår predikan står sig i ljuset av evangeliet och kristen doktrin. Vi ses då!

Mattias

What is the trouble in our world?

TORSDAG: PREDIKANS FORM.

Idag ska vi kika närmare på predikans struktur, och förhoppningsvis har vi nånting skrivet också :) Med struktur menas hur predikan är upplagd. Wilson talar om ytstruktur och djupstruktur. Ytstrukturen är själva dispositionen, med inledning, avsnitt och avslutning. Djupstrukturen handlar om det djupare innehållet, och Wilson använder begreppet Four Pages. Med det menas inte att predikan ska omfatta fyra sidor, utan fyra teman ska gå igen eller adresseras i predikan. De fyra ”sidorna” är textens trouble, predikans trouble, textens grace och predikans grace.

                      Det är nu jag ber om din hjälp. Jag har börjat skriva, men vet inte vilket av världens alla troubles jag ska ta tag i. What is the trouble in our world? Jag känner mot bakgrund av alla tillresta judar och alla de olika språken att det behöver vara ett globalt problem. Något som behöver sägas på alla språk till alla nationer. Om du hade möjligheten att stå upp och tala till hela världen, vad skulle du säga?

Här är vad jag har skrivet hittills. Det är inte mycket, men det är en början:

Idag är det pingstdagen, och i Apostlagärningarna berättas det om hur lärjungarna greps av helig Ande och började tala tungor, som det kallas. Med det menas att de började tala språk de inte kunde och aldrig hade lärt sig. Tillresta judar från andra länder som själva talade sina länder språk – persiska, mediska och så vidare – kände igen de språken och fick höra Guds budskap på ett helt nytt sätt. Men sen, när förundran hade lagt sig, började de tvivla på vad de hade upplevt och började tro att lärjungarna var fulla. Det var då som Petrus steg upp och började tala.

                      ”Det är inte som ni tror”, dundrar Petrus. ”Ni tror att de här männen är på fyllan, men i realiteten är det profeten Joels ord som går i uppfyllelse! Gud ska låta sin ande komma över alla sina barn och de ska profetera. Det ska ske i den yttersta tiden.” Frågan som ställs i mitt huvud är: vem hade Petrus varit idag? Och vad hade han sagt? Profetorden talar om syner, men det är inga illusioner utan klarsyn.

.

.

.

Vi lever i en illusion om att allt är lugnt. Vi intalar oss att ingenting är på tok. Alla som försöker säga något annat för att varna oss kallar vi tokiga. Men sen kommer tecknen, vi får en chans till förändring så att vi undviker katastrofen. Gud räddar dem som tror.

Vi hörs igen imorgon! Då ska vi tala om stil, hur människor talar idag.

Mattias

En analys av samtiden

ONSDAG: EN ANALYS AV SAMTIDEN.

Idag ska vi göra en analys av vår omvärld och identifiera behov hos församlingen och söker berättelser och bilder som är användbara. Idag ska vi också börja skriva. Men först som vanligt en redovisning av arbetet från igår. Uppgiften var att lista det som var viktigt i texten (T) och skriva om dem till att gälla oss själva och vår tid för att dessa ska bli angelägenheter i predikan (P). Min lista ser ut såhär:

T: Petrus förkunnar (g)

P: Petrus förkunnar för oss / Vi ska förkunna (g)

T: Det är inte som ni tror (t)

P: Det är inte som vi tror / Saker och ting är inte som vi tror (t)

T: Det är vad som har sagts genom profeten Joel (t/g)

P: Det är såhär istället / Det är som det står i evangeliet (g)

T: De sista dagarna kommer (t)

P: Det vi har kommer inte att vara för alltid (t)

T: Gud ska utgjuta sin ande över alla (g)

P: Gud ska ge oss sin kraft (g)

T: Alla ska profetera och ha syner och drömmar (g)

P: Vi kommer att få se vad som ska hända (g)

T: Gud ska låta tecken synas (t)

P: Det ska synas

T: Blod och eld och rökmoln, solen vänds i mörker och månen i blod (t)

P: Oroväckande saker kommer att hända (t)

T: Herrens dag kommer (t)

P: Det kommer ett stort avgörande  / en stor uppgörelse med allt det gamla och destruktiva (t)

T: Alla som åkallar Herrens namn ska räddas (g)

P: Alla som gör det rätta kommer att klara sig / Alla som tror på Gud ska räddas / Det kommer en räddning (g)

När nu detta är gjort ska vi välja ut två av dessa par, ett som är trouble och ett som är grace. Dessa par ska tjäna som möjlig stomme för din predikan. Jag väljer: 

T: Det är inte som ni tror (t)

P: Det är inte som vi tror / Saker och ting är inte som vi tror (t)

och

T: Alla som åkallar Herrens namn ska räddas (g)

P: Alla som gör det rätta kommer att klara sig / Alla som tror på Gud ska räddas / Det kommer en räddning (g)

Däremellan kommer tecknen och profeterandet. I en enda mening sammanfattar jag skeendet såhär:

• Vi lever i illusion, men vi kommer att se vad som håller på att hända och om vi förändrar vårt beteende i tid kommer vi att klara oss.

Nu kommer dagens övningar. Först ska vi som sagt göra en analys av vår samtid. Detta görs enligt Wilson genom att identifiera ett behov hos församlingen. Det sker genom att:

• Låta Bibeltexten leda en till ett behov
• Använda en ”nyckelhändelse” (key event) i samhällslivet för att benämna behovet
• Föreställa sig en individ som behöver höra ens predikan

Wilson skiljer också på tre slags behov.

1. Det behov som uttrycks – dvs människor säger att de har
2. Verkligt behov – det uttryckta behovet sett i ljuset av skriften
3. Predikantens behov – predikantens egen agenda

Vad Wilson menar är att det behov människor uttrycker ofta kan handla om något annat – kanske det rent omvända. Det handlar om att använda vad som brukar kallas ”misstankens hermeneutik”, dvs att misstro det man hör och dra slutsatser om vad det verkligen är frågan om. I dagens uppgift ingår också att kritiskt iaktta sig själv som predikant; vem är jag och vad är det som driver mig? Vilken agenda har jag?

                      Del två i dagens uppgift är att finna bilder, berättelser osv som kan hjälpa till att förstärka budskapet. De kan sökas i den verklighet vi lever i; själv tänker jag på sådant som alla känner igen och hör varje dag. Det kan vara reklamjinglar, nyhetsreportage, sporthändelser osv. Så länge kopplingen till budskapet inte behöver förklaras utan tvärtom förstärks spelar det ingen roll vad det är.

Nu har vi alltså en theme sentence och predikans trouble and grace. Imorgon kommer vi också att ha identifierat ett socialt behov som predikan ska behandla och förhoppningsvis också minst en bra bild eller berättelse som kan illustrera predikans ärende. Som vanligt önskar jag er lycka till!

Mattias

Predikoutmaning dag två

Nu kommer del två i vår sjudagarsutmaning att skriva en predikan på en vecka! Missade du gårdagens inlägg så finner du det i arkivet till vänster. Rubriken är En sjudagarsutmaning. Nu kör vi på med nästa steg! :)

TISDAG:  TROUBLE AND GRACE

Idag ska vi börja bygga broar mellan texten och vår egen tid, och för att göra det måste vi identifiera vad Wilson kallar trouble and grace, alltså ungefär bekymmer och nåd. Men innan vi gör det ska vi redovisa resultatet av hemläxan från igår. Vi har fått en respons via Facebook: ” Jag tänker spontant på Petrus som predikanten. Hur talade han? Om du var honom, hur skulle du talat till vår tid om samma sak? Vad är motsvarigheten i vår tid?” Detta är en spännande tanke men den tänker jag dock vänta med tills onsdag, då vi tydligare ska ta tag i vår egen samtid.

Detta är min läxredovisning från igår:

Jag föreställer mig en öppen plats, att Petrus står bland de andra lärjungarna och talar till ”judarna”, det vill säga de som hade samlats i Jerusalem för påskfirandet. Jag har inte tänkt så mycket på det som står i slutet, om tecknen på himlen och på jorden. Texten är prosa och till formen ett tal. I sitt ursprungliga sammanhang ser jag det som ett faktiskt tal som Petrus höll. Som skriven text har den lästs i kyrkor och kristna sammankomster, och jag tänker att orden har haft förmanande funktion – betänk den yttersta tiden. Vad Gud gör är utgjuter sin ande över sina tjänare och räddar dem som tillber Guds namn. Nyckelbegrepp jag ringar in är:

• judar - i synnerhet i Johannesevangeliet används termen jude i motsats till kristen, och man kan kanske misstänka att detsamma gäller här
• profeten - i evangelierna citeras olika ställen ur Gamla testamentet och i synnerhet profeterna för att visa att deras utsagor har förverkligats genom Jesus
• utgjuta - att hälla ut, att tömma ut
• ande - på både hebreiska och grekiska är ordet för ande och vind detsamma, på hebreiska ruach och på grekiska pneuma; Guds ande har varit närvarande i skapelseverket och fungerar som en från Gud utgående verksam kraft vid sidan av Guds ord
• tecken
• Herrens dag - den dag då Gud gör sitt sista och yttersta ingripande i världen, i kristendomen förknippad med Jesu återkomst. Förekommer hos Hosea och Joel och andra profeter och i nytestamentliga brev. Beskrivs omväxlande bl.a. som Herrens vredes dag. Dagen ska komma överraskande, "som en tjuv om natten". Kan också beteckna söndagen och förekommer i den betydelsen i Uppenbarelseboken.
• Herrens namn - namnet förknippas med bärarens ära, minne och förmåga. Att göra något i Herrens namn är att göra det med Guds auktoritet. Att åkalla Guds namn är att tillbe Gud själv. Att missbruka eller kränka Herrens namn är inte bara att tala illa utan att handla mot Guds vilja.*

Före texten har lärjungarna samlats på pingstdagen och fylldes av helig ande och började tala alla olika språk som de tillresta judarna talade. Efter texten fortsätter Petrus’ tal och effekten blir att många berörs av hans ord och tar emot dopet. Det berättas också att apostlarna gör tecken och att de troende fortsatte samlas och levde i egendomsgemenskap.

Jag ser en stegring i fem steg i texten. Först tar Petrus till orda och talar till den stora mängden av tillresta judar. Därefter citerar han Joel om hur Gud ska utgjuta sin ande över sina tjänare och tjänarinnor i de sista dagarna så att de ska profetera och hur stora tecken ska synas på himlen och på jorden innan Herrens dag kommer. Slutpoängen är att den som åkallar Herrens namn blir räddad.

1. Petrus tar till orda
2. Herren utgjuter sin ande – profeterar
3. Tecken ska synas på himlen och på jorden
4. Herrens dag kommer
5. Den som åkallar Herrens namn ska bli räddad

Den tydligaste parallellen är till Joel 2:28-32 som säger i stort sett samma sak men med annan ordalydelse. Den största skillnaden är att det hos Joel står att ”Det skall komma en tid…”, inte att det uttryckligen är den yttersta tiden. Jag ser också en parallell till Jesaja 6:10-11 där det talas om att folket ska förstockas och ingenting se, ingenting höra och inte vända om och bli botade – inte förrän städerna ligger i ruiner och landet ligger öde.

Domen i texten är att den yttersta dagen kommer och att ett skeende som leder dit är igångsatt genom de händelser som har skett. Det mänskliga tillkortakommande som anspelas på är vår oförmåga att se vad som händer. Människorna – och därmed vi – förväntas att inse vad som håller på att hända och att omvända sig och åkalla Herrens namn. Guds kärlek syns i att han gör så att alla människor får syner och profeterar så att de ser vad som sker och kan vända om. Det verb som uttrycker detta är att Gud utgjuter sin ande, dvs tömmer ut sig själv över oss. Kopplad till korset och uppståndelsen talar texten om ett nytt hopp, en ny möjlighet inför ett stort hot och ett löfte om att Gud kommer att fortsätta att ingripa till människornas räddning.

Min theme sentence blir denna: Gud räddar. Vilket är passande eftersom namnet Jesus betyder ”Herren räddar”.

Nu till läxan till imorgon:

Som sagt ovan ska vi nu identifiera trouble och grace i texten, problem och nåd. Räddning om man så vill. Begreppen motsvarar vad vi annars kallar lag och evangelium. Trouble är alltså ”problemet”, Guds dom eller det faktum att världen är fallen och att det följaktligen finns mycket lidande i världen. Grace är det hoppfulla. Grace är att Gud förlåter och sänder sin son för att ta på sig människornas skuld, att Gud kastar omkull världens makter och verkar genom människor för att visa en ny skapelse. Gud gör slut på det gamla och skapar något nytt. Wilson ställer upp ekvationen hopp = trouble + grace, där grace är större än trouble (grace > trouble). Trouble leder till korset, korset väcker hopp.

                      Vår uppgift är att göra en lista över saker som är angelägna i texten. I korthet: vad händer, vad sägs? När vi har en sådan lista ska vi avgöra punkt för punkt om det är frågan om trouble eller grace. Är det något som ställer till problem eller något som inger hopp? Markera detta punkt för punkt. Detta är steg ett. Steg två är att börja bygga broar över till oss själva genom vad Wilson kallar transposing. Det innebär att varje punkt på listan ”översätts” till att gälla oss och vår tid. På så sätt översätts textens angelägenheter till predikans. Wilson använder Jesajas kallelse i Jesaja 6 som exempel. I texten finner han följande angelägenheter:

Kung Ussia har dött. Detta är trouble (t).

Landet hade sorg. (t)

Jesaja hade en vision. Detta är grace (g).

Herren uppenbarade sig för Jesaja. (g)

Osv.

I steg två översätter han dessa punkter såhär:

Textens angelägenhet, T: Kung Ussia har dött. (t)

Predikans angelägenhet, P: Många dör idag, eller härskare dör, makter förgår (t)

T: Landet hade sorg. (t)

P: Många sörjer, eller nationer sörjer, eller världen saknar riktning (t)

T: Jesaja hade en vision. (g)

P: Kristus är vår vision. (g)

T: Herren uppenbarade sig för Jesaja. (g)

P: Gud uppenbarar sig för oss. (g)

Osv.

Försök nu att göra på motsvarande sätt med den text vi har att arbeta med. Tips från coachen: Vill du kan du parafrasera vers för vers eller till och med halvverser för att mer kärnfullt säga vad som sker eller sägs. Och det du ska göra är alltså att överföra det som sägs till att gälla oss eller vår tid enligt det mönster som visas ovan. Kom ihåg att du alltid kan fråga om du undrar vad som menas. Lycka till!

*För den som vill ha en grundlig kunskap om detta rekommenderas boken Namnet och närvaron av Tryggve Mettinger.