De kommer från varsitt håll. Han kommer in mot samhället
följd av sina lärjungar och en stor skara människor. Han är en kändis,
nämligen. Många är nyfikna på vad han gör och säger. Hon kommer ut från
samhället, och även hon följs av en massa människor, ortsbor som sörjer med
henne. Så möts de där, och han säger till henne: ”Gråt inte”. Det som sedan
händer kan vi antingen uppfatta bokstavligt eller symboliskt, men det handlar
ändå om att ge hoppet tillbaka till någon som just då ser allt i nattsvart
mörker.
Den
här berättelsen ger oss tillfälle att fundera över vad kyrkan är och vad kyrkan
ska göra, och det passar ju bra idag när det är kyrkoval. Den här berättelsen
låter oss var och en fundera på vem vi är i det här dramat. Är jag en av dem
som står i fokus för det som händer eller är jag en av dem som står lite vid
sidan av och ser på?
I onsdags var det
premiär i TV 4 för en ny humorserie, Halvvägs till himlen, som handlar om en
ung präst som kommer som ny kyrkoherde i en skånsk landsortsförsamling. Han är
full av entusiasm och vill förändra, men det går väl sådär. Nu är det klart att
en humorserie bygger på karikatyrer. Den unge prästen är entusiastisk och säger
”Vilken atmosfär!” när han kommer in i kyrkan, och kyrkvaktmästaren svarar med
att ”Där är mögel i krypgrunden”. Sen kommer kyrkorådsordföranden och förfäras
över att kyrkan står öppen. ”Då kan ju vem som helst gå in här!” En humorserie
bygger som sagt på karikatyrer, men även en humorserie kan, om den är välgjord
(och det tycker jag nog att den verkar vara) ge oss tillfälle att fundera på
samma saker. Vad är kyrkan är och vad ska den göra? Vilken är min roll i eller
gentemot kyrkan? För olika människor har olika syn på det. Och det är härligt,
för det är ju vi tillsammans som ska komma fram till det. En församling som
Vollsjö församling är inte ett självändamål. Den är ett redskap som är satt i
våra händer.
För
kyrkan är inte i första hand en byggnad eller en organisation. Kyrkan är
människor. Utan människor, ingen kyrka. Det är klart att å ena sidan började
det en gång i tiden med en enda speciell människa, och å andra sidan har vi
idag byggnader som ska skötas, en ekonomi som ska förvaltas och så vidare. Men det
är ändå sånt som finns för att kyrkan ska kunna göra det den gör. För mig är
det viktigt att kyrkan bekänner Kristus, Guds son, och är trogen det som han lärde ut. Den ska vara demokratiskt styrd och den ska rikta sig till alla
människor. Framför allt ska den rikta sig till de människor som befinner sig i
situationer som liknar den situation som änkan i Nain befann sig i när Jesus mötte henne.
Mattias
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar