Idag är det söndag, söndagen före pingst, och temat är
Hjälparen kommer. Hjälparen är den helige Ande. Evangelietexten (man kan ju
alltid predika över den gammaltestamentliga texten och/eller episteln också!)
är från Johannesevangeliet kapitel 16 och verserna 23 till 33. Och hade jag nu
levt upp till målsättningen med bloggen så hade jag levererat en färdig
predikan, men så är inte fallet. Men jag vill i alla fall ta tillfället att
redogöra för bloggens besöksstatistik. Sedan starten den 28 april har
bloggsidan besökts i skrivande stund 407 gånger. Varje inlägg genererar mellan
20 och 40 besök. Uppstartsdagen hade den 76 besök. Jag är personligen mycket nöjd och jag hoppas att ni som läsare uppskattar bloggen! Kom alltid
ihåg att kommentarsfältet finns för att användas om ni vill ge feedback. Detta
måste inte vara en enmansshow :)
Av
detta skäl tänkte jag leverera en tanke som jag faktiskt vill ha svar på; jag
tänkte använda bloggen till att vi tillsammans under en vecka skulle bygga en
predikan tillsammans, steg för steg. Jag har redan publicerat en lathund för
predikanter (det var ju den jag skulle ha följt tills idag), så varför inte
göra en del i processen tillsammans under veckan? Det innebär i så fall att jag
initierar varje steg på bloggen och ber er göra en speciell del till nästa dag.
Jag kommer självklart också att göra läxan. Tillsammans berättar vi i
kommentarerna vad vi har kommit fram till. Jag sammanfattar
kommentarsdiskussionerna och redovisar dem dag för dag. Kanske blir det en
gemensam predikan, kanske kommer vi alla att sitta med var sin! Jag publicerar
gärna fler än en på bloggen.
Låter detta som en intressant och
rolig övning? Vill du vara med? Du måste alltså inte vara teolog eller
präst/pastor för att delta, allas reflektioner är värdefulla! En viktig del i
arbetet är ju att förankra textens och evangeliets budskap i nutiden och i de
liv människor lever. Om du tycker detta låter intressant, skriv då detta i
kommentarsfältet till detta inlägg eller på min twitter eller min facebook där
länken hit alltid publiceras.
Nu kommer det jag har fått skrivet tills idag. Det
bygger mest på en inledande strukturering av texten och vissa spontana infall
:) Läs gärna texten innan, det är som sagt Joh 16:23-33. Du hittar den här.
I textens första del gör Jesus tre förutsägelser som
går i uppfyllelse till synes omedelbart. Han säger att det kommer en dag och en
tid då lärjungarna inte ska fråga om någonting, be i Jesu namn (och få vad de
ber om) och då Jesus ska tala klarspråk med dem. Jesus förbereder därmed
lärjungarna på vad som ska komma; själv kommer han inte att vara bland dem men
de kommer själva att förstå allt och själva kunna be till Fadern. Den mening
som utgör tröskeln mellan förutsägelse och uppfyllelse är den sats där Jesus
själv sammanfattar evangeliet; han kom från Fadern och trädde in i världen, han
lämnar världen och går till Fadern. Då förstår de, då tror de. Och då kommer
också de verkliga prövningarna. Lärjungarna ska skingras och lida och Jesus ska
lämnas ensam men ha Fadern med sig. Och allra sist kommer den kompletterande
lilla biten till evangeliesammanfattningen; var inte oroliga, jag har besegrat
världen.
Vad är det då som är så spännande
med detta? För det första sätts evangeliet på ett närmast övertydligt sätt i
samband med lärjungarnas förändrade villkor. Innan de fick den fulla
förståelsen var faran liten, men nu förstår de, och då får de lida. Jag ser en
parallell till Jesu egen prövning i öknen; han prövas av Satan men betjänas
samtidigt av änglarna. Mitt i svårigheterna och sorgerna finns hjälpen från
Gud. Nu har de direktlinje till Gud och måste inte gå via Jesus. Mellanhänderna
är borta, förhänget rämnar. Detta är en text som mycket lätt kunde tolkas
befrielseteologiskt. Det är först när man inser och förstår hur ett problem ser
ut som man kan göra något åt det. Och Jesus var ju sänd för att åtgärda ett
stort problem; synden och dess verkningar. Men för varje samhällsproblem finns
starka krafter som inte vill förändra, och därmed kommer prövningarna.
Vad har du förstått? Vilka insikter
kan vi komma till som innebär svårigheter? Kan du se ett mönster i ditt liv som
liknar detta? Ofta är det kanske prövningen i sig som medför en stark
inlärningskurva. Kanske är det så att mitt i prövningen kommer ropet från
Jesus; Nu förstår du, nu kan du be direkt till Fadern! Var inte orolig, jag har
besegrat världen!
Kristi död och uppståndelse är inte
i första hand en trossats som ska nötas in i huvudet på oss tills vi blir
hällörade som det heter på skånska. Det är ett etiskt imperativ och en utmaning
till oss alla att arbeta för osjälviskhet och försoning. Upprätta varenda
människa. Se varenda unge! Det eviga livet finns för den som tror, men för den
som tror och vill göra finns det en värld att förändra. Den förändringen
började på korset och den fortsätter med dig om du är villig att ta ditt kors
och gå vidare!
Halleluja!
Mattias
Nu känner jag mig dummare än lärjungarna... Men har jag förstått dig rätt att vi inte behöver gå genom Jesus längre om vi vill be Gud om något? Hur har du i så fall kommit fram till det? För det förstod jag inte, för jag har uppfattat som om att Jesus säger att vi skall gå genom honom för att komma till Gud och då ska Jesus sitta på Guds högra sida och vädja för oss?
SvaraRaderaEller är jag helt ute och cyklar...?
Hej Christina,
Raderanär jag läste din kommentar blev jag lite rädd och tänkte "Har jag verkligen skrivit det?" När jag sen läste igenom inlägget insåg jag att det kunde tolkas så. Men om man läser verserna 23-27 så framgår det att de själva ska be till Fadern i hans namn men att han inte längre kommer att behöva be på deras vägnar. Så självklart ska vi fortsätta be *till* Fadern *genom* Jesus Kristus *i* den helige Ande. Det som kan kännas motsägelsefullt däremot är att han fortfarande ber för oss, men nu i himlen, direkt inför Guds ansikte. Så det är bara att be i Jesu namn så vår glädje blir fullkomlig!
Tack, då förstår jag. :)
SvaraRadera