fredag 31 oktober 2014

Var inte rädd


”Var inte rädd.” De orden möter oss i Bibeln på många ställen. Moses får höra de orden från Gud, så som Jesus berättar för oss i evangeliet.

Den kristna tron ska hjälpa oss att leva, och när den dagen kommer ska den kristna tron hjälpa oss att dö. Döden är inte det slutgiltiga. Detta är innebörden i talet om att döden är besegrad. Någon har gått före alla andra in i döden och kommit åter till livet. Därför går vi inte in i mörker och tystnad utan till ett nytt liv.

Var inte rädd för sorgen. Sorg och saknad tillhör det mänskliga livet. Sorgen kan se olika ut. Sorgen kan vara mycket svår. Men sorgen är inte farlig. Den är ett tecken på att vi är människor som älskar. Var inte rädd för sorgen.

Var inte rädd för det heliga. I ditt eget innersta rum finns det som betyder mest för dig. Där vill Gud möta dig och berätta för dig att du är älskad, att det liv du lever har en mening och att ingen kan ta det ifrån dig. Så var inte rädd för det heliga.

Var inte rädd för döden. Man kan känna rädsla för att dö. Man vet inte hur, vet inte när. Ovissheten är ett grundvillkor för oss. Men tron ger perspektiv, lyfter på ridån och låter oss ana ett liv bortom livet. Så var inte rädd för döden.

Var inte rädd för livet. Våga leva den tid du har. Ditt liv är en gåva från den som ville att du skulle leva. Lev för de levande och minns dem du saknar. Var inte rädd.

Låt oss be:
Gud, du som från evigheten steg ner till vår tidsbegränsade tillvaro och blev en av oss, vi ber till dig om hjälp. Möt oss i vår sorg och saknad. Hjälp oss att minnas de ljusa minnena så att vi kan hantera de svåra. Tänd ett ljus av tro i våra hjärtan så att vi kan känna att ditt ljus lyser överallt där vi går. Ditt ord är våra fötters lykta. Du som säger till oss: Var inte rädd.

Amen.

Mattias

tisdag 21 oktober 2014

Att lyda Gud mer än människor



Vad betyder det att lyda Gud mer än människor? Det är ju vad Petrus och de andra apostlarna säger till sitt försvar när de förebrås av prästerskapet som har förbjudit dem att undervisa om Jesus Kristus. För dem betydde det rent konkret att de ville vara lojala mot Jesus som var deras läromästare och frälsare och inte mot de politiska makthavarna. För det var ju så att det var prästerskapet som hade makten i Israel för tvåtusen år sedan, och de i sin tur hade en annan makt över sig. Gud, tänker man kanske spontant, och det är ju rätt, men politiskt så var det romarna. De var ju ockuperade av Rom, och kom det någon och började prata om befrielse så var det lätt att den uppfattades som en upprorsmakare. 
                      Men sen måste vi ju fundera på vad det betyder för oss idag att lyda Gud mer än människor. Jesus är ju även vår läromästare och frälsare, och Bibelns budskap ska ju betyda något även för oss idag. För det första tror jag att lydnad inte är det bästa sättet att beskriva relationen vare sig till Gud eller till andra människor, även om lydnaden inte ska tolkas som att Gud är en diktator utan välvilligt, som en kärleksfull förmaning. Man brukar ibland använda korset som bild för att relationen till Gud och relationen till andra människor hör ihop. Funkar inte den ena relationen så funkar inte den andra heller. Personligen tror jag att det Gud vill och det vi vill innerst inne är samma sak; att älska och att bli älskad. När vi har lagt bort våra sociala masker, lagt bort prestigen och egenkärleken och slutat förställa oss så tror jag att det är så.
                      Jag tror att många människor i vårt land har förlorat tron. Och frågan är hur man återupprättar en förlorad tro? Det vi alla behöver är ju att bli bekräftade, att någon frågar efter oss. Kyrkans uppgift är att vara den som efterfrågar dig och mig och säger: ”Du behövs”. Det är därför vi döper människor – dels för att det är en fin tradition, men framför allt för att vi ska bli fler som sprider detta budskap i ord och handling. Ett exempel på vad jag talar om är att skapa daglig verksamhet för långtidsarbetslösa. Bara det att någon ringer och frågar varför man inte kom idag och hur det är med en, det är det kanske ingen som har gjort på tjugo år… Varje människa är älskad, men det är inte garanterat att livet lär en det. Det måste vi hjälpas åt med, att tala om det och att visa det. Det är en viktig del av vad det innebär att vara en kristen kyrka.

Mattias