Tror alla kristna på yttersta domen?

Jag har en profil på en sida som heter ask.fm där man kan ställa frågor till andra människor och så redovisas deras svar offentligt. Igår fick jag frågan om man kan säga att varje kristen tror på yttersta domen. Frågan ställdes på engelska och löd: ”Is it true to say that every Christian believes in the final judgment?” Mitt svar har jag översatt till svenska och visar här.

Man kan besvara frågan på två sätt som jag ser det. Antingen ser man den som en fråga rakt upp och ner huruvida varje kristen människa tror på yttersta domen, eller så ser man den som en fråga om huruvida det är ett krav att man för att vara kristen måste tro på yttersta domen. I vilket fall står frågan om vem som är kristen i centrum. Så vem är då kristen? Spontant skulle jag svara att det är upp till var och en att själv se sig som kristen eller inte. Samtidigt ser jag som den mest grundläggande definitionen av en kristen människa att man tror på Kristus. Det vill säga, tror att Jesus inte bara var den människa som dog på korset utan också den Kristus som steg upp ur graven. Enligt den första definitionen – det personliga valet – är frågan omöjlig att besvara. Man skulle bli tvungen att fråga var och en. Enligt den andra definitionen ligger inte tron på yttersta domen i den kristna trons innersta kärna. Samtidigt sa Kristus att slutet skulle komma och att han skulle återvända. Så det är väl inte så mycket en fråga om om, utan snarare när och hur slutet kommer. Jag tror att om någon har svårt att tro på yttersta domen så handlar det mer om när och hur det sker. Kristi egna ord kan tas som att hans egen generation inte skulle gå hädan förrän slutet kom. Nu har det gått tvåtusen år. Dessutom är bilden av domen mycket hårdför. Kristus ska sitta på en tron och skicka fåren till paradiset och getterna till helvetet. Långt från den förlåtande Kristus vi har blivit lärda att tro på. Jag kan säga att jag tror på yttersta domen. Jag tror också på att leva i nuet. Varje ögonblick är ett slut och en början. Vi gör val hela tiden som gör att vi drar en dom över oss själva. Jag tror att det viktigaste, viktigare än att tro si eller så om yttersta domen, är att vara botfärdig till sinnelaget och att vara vaksam så som frälsaren säger. Varje dag är en yttersta dag. Den kommer aldrig tillbaka. Varje morgon är en ny möjlighet. Guds nåd är varje morgon ny. Vi får inte låta ångern över gårdagens misstag hindra oss från att göra morgondagen till en bättre dag. Tack.

Mattias

Den som vill gå in på ask.fm och ställa en fråga till mig kan klicka här. Varför inte öppna en egen profil?